Hemlösa och förvildade katter:
Det finns inga vilda katter utan endast tama eller förvildade katter. Vår tamkatt sägs komma från den nordafrikanska vildkatten men är idag en egen art. De första tama katterna fanns i Egypten för ungefär 4000 år sedan och har levt tillsammans med människan sedan dess. Det finns små bestånd av vildkatter i andra delar av Europa men inte i Sverige. Vildkatten skiljer sig från tamkatten i pälsen, har större tassar, annorlunda tänder och svans och är mer motståndskraftig mot virus.
De katter som lever hemlösa ute på gatorna och parkerna bl.a. här i Malmö är inte anpassade till vårt klimat och klarar inte själva att skaffa tillräckligt med bra mat och har därför dåligt skydd mot virus, sjukdomar och parasiter. De behöver också ha en varm och torr plats för att överleva. Katten är alltså helt beroende av människan. Vår tamkatt är ett socialt djur och behöver kontakt, stimulans och omtanke för att må bra.
Övergivna katter:
En tamkatt kan bli hemlös av många olika anledningar. Familjen kanske inte vill ha kvar katten p.g.a. semester/flytt, familjeproblem, bristande ekonomi eller intresse och överger därför katten. Katten släpps ut på gatan eller körs iväg med bilen och dumpas någonstans. Detta är olagligt och kan ge fängelse. Övergivna katter är ofta också okastrerade, vilket kan vara en anledning till att man gör sig av med katten. Okastrerade honkatter blir snart dräktiga. En katthona kan få tre kullar under en säsong, med två till sex ungar per kull. En okastrerad hankatt parar sig med flera honkatter. På detta sätt kan en enda hemlös tam eller förvildad okastrerad katt ge upphov till en hel kattkoloni på ca 20 katter ganska snart.
FFK uppmanar till att mata hemlösa katter förutsatt att man kastrerar, öronmärker och har bra koll på kattkolonin. Det är väldigt viktigt att fortsätta mata när man väl börjat. Skulle man av någon anledning inte kunna fortsätta kan man kontakta oss för hjälp.
En kattkoloni med okastrerade katter blir snart övermäktig att hantera. Därför bör de kastreras. Det är väldigt kostsamt att ta hand om en stor och växande kattkoloni med nyttig kattmat och varma boendeplatser till vintern. Katter som bor i okontrollerade kolonier är ofta undernärda och sjuka och har ingenstans att söka skydd när kylan kommer. Katter i en okontrollerad kattkoloni har ett mycket utsatt liv och drabbas lätt av sjukdomar och skador.
Sjukdomar:
Virussjukdomar som kattpest, kattsnuva och FIV sprids lättare i en kattkoloni med ovaccinerade och okastrerade katter som parar sig och slåss. Kastrerade katter har oftast ett annat beteende.
Det är mycket vanligt förekommande med mask hos hemlösa och förvildade katter. Både rundmask, bandmask och hakmask är vanliga och lätta att behandla. Får katten gå obehandlad en längre tid orsakar däremot masken stort lidande. Katten kan inte ta upp näring från födan och blir därför uttorkad och svag med diarré och kräkningar. Efter en lång och plågsam tid svälter den till slut ihjäl.
Skabb (små kvalster) sprids lättare i en okontrollerad kattkoloni. Det finns skabb som bor under huden samt skabb som bor i kattens öra. Om katten går obehandlad med skabb i huden kan katten få svåra infektioner och sår. Öronskabb kan skada örat om katten går obehandlad, t.ex. kan katten tappa hörseln. Utan hörsel och syn klarar sig en hemlös katt inte.
Ögonskador är mycket vanliga hos hemlösa katter. Den kan också få följdsjukdomar i ögat som är mycket smärtsamma och som påverkar kattens förmåga att hitta mat. I värsta fall tappar katten synen vilket leder till en plågsam och långdragen död.
Löss, loppor och fästingar är också vanligt förekommande problem som är lätta att behandla. Om de inte behandlas orsakar de stort lidande för katten i form av kliande, avmagring, blodbrist och infektioner. Även detta leder till sjukdom och plågsam död.
Att tämja en katt:
En hemlös katt som inte får positiv social kontakt med människor under en längre tid eller som föds utomhus blir förvildad. I bl.a. Malmö finns katter som har varit förvildade i generationer, de är svåra att tämja. Förvildade katter går att tämja men det kan ta väldigt lång tid. De är individer och fungerar olika. FFK har erfarenhet från omhändertagna förvildade katter som absolut inte vill vara inne, men också av förvildade katter som aldrig mer vill gå ut. De förvildade katterna har lättare för att socialiseras om de kastreras. De bör också ID-märkas, få mat, omvårdnad och en varm plats att söka skydd på. Förvildade katter kräver lite mer omhändertagande vid placering i hem. Om de inte kan vara inomhus kan de få det bra exempelvis på landet.
Kattungar går alltid att tämja även om det kan ta olika lång tid. Kattungar är väldigt beroende av sin mamma i början. Det kan vara svårt att få dem att överleva om de kommer ifrån sin mamma de första dagarna. Kattungar öppnar ögonen efter 10 dagar, kan gå och höra efter 3 veckor och äter fast mat efter ca 5 veckor. Kattungar under 6 veckor behöver mjölkersättning om de inte har någon mamma. Mata aldrig med vanlig mjölk. Djurungar precis som människoungar måste få sitt immunförsvar uppbyggt för att klara sig i livet. Det är därför viktigt med rätt föda. Kattungarna ska egentligen inte lämna sin mamma förrän tidigast vid 12 veckors ålder. FFK tar inte hand om kattungar utan att även ta hand om mamman. Vi ser till att hon blir veterinärundersökt, kastrerad och öronmärkt.
TNRM-metoden:
De finns en metod som kallas TNR-M (Trap Neuter Return Manage = Fånga, Kastrera, Återvända, Sköta). TNR-M går ut på att man fångar in alla förvildade katter i en kattkoloni, ger dem hälsokontroll, kastrerar och vaccinerar, id-märker, ohyrebefriar dem och sedan låter dem komma tillbaka till sitt revir. Kattkolonin kontrolleras sedan av människor som matar, bygger vinterskydd och ser till katterna.
Det är viktigt att katterna får mat, tillsyn och ett varmt ställe att söka skydd på. Det behövs därför ansvarsfulla människor som matar och ser till katterna så att de får veterinärvård vid skada m.m. Nya katter som tillkommer ska också kastreras så snart som möjligt för att förhindra sjukdomar, oro och reproduktion i kolonin. En tam katt som dyker upp i en koloni ska inte återutsättas utan tas om hand för normal omplacering.
FFK verkar för att informera om kastrering, öronmärkning och omplacering som ett bättre och mer etiskt alternativ än att skjuta katterna som oftast är myndigheternas och privatpersonernas huvudsakliga metod.
Du kan alltid kontakta oss om du behöver råd eller hjälp med hemlösa eller förvildade katter.