Om katten

Det finns inga vilda katter i Sverige utan endast tama eller förvildade katter. Vår tamkatt sägs komma från den nordafrikanska vildkatten men är idag en egen art. De första tama katterna fanns i Egypten för ungefär 4000 år sedan och har levt tillsammans med människan sedan dess. Det finns små bestånd av vildkatter i andra delar av Europa men inte i Sverige. Vildkatten skiljer sig från tamkatten i pälsen, har större tassar, annorlunda tänder och svans och är mer motståndskraftig mot virus.
De katter som lever hemlösa ute på gatorna och parkerna bl a här i Malmö är inte anpassade till vårt klimat och klarar inte själva att skaffa tillräckligt med bra mat och har därför dåligt skydd mot virus, sjukdomar, parasiter. De behöver också ha en varm och torr plats för att överleva. Alltså är katten helt beroende av människan. Vår tamkatt är ett socialt djur och behöver kontakt, stimulans och omtanke för att må bra.

Överges och dumpas
En tamkatt kan bli hemlös av många olika anledningar. Familjen kanske inte vill ha kvar katten pga semester/flytt, familjeproblem, bristande ekonomi mm och överger därför katten. Katten släpps ut på gatan eller körs iväg med bilen och dumpas någonstans. Detta är olagligt och kan ge fängelse. Övergivna katter är ofta också okastrerade, vilket kan vara en anledning till att man gör sig av med katten. Men katten kan så klart ge sig iväg av sig själv om man låter den gå ute okastrerad. Okastrerade honkatter blir snart dräktiga. En katthona kan få tre kullar under en säsong, med två till sex ungar per kull. En okastrerad hankatt parar sig med flera honkatter. På detta sätt kan en enda hemlös tam eller förvildad okastrerad katt ge upphov till en hel kattkoloni på ca 20 katter ganska snart.
FFK uppmanar till att mata hemlösa katter förutsatt att man kastrerar, öronmärker och har koll på kattkolonin.
En kattkoloni med okastrerade katter blir en snart övermäktig att hantera. Därför bör de kastreras. Det är väldigt kostsamt att hålla en stor växande kattkoloni med nyttig kattmat. Katter som bor i okontrollerade kolonier är ofta undernärda och sjuka och har ingenstans att söka skydd när kylan kommer. Katter i en okontrollerad kattkoloni drabbas lätt av sjukdomar och skador och har ett mycket utsatt liv.
 Därför är det viktigt att du säker hjälp från kattföreningar i tid när du matar katter som kan ge upphov till kolonier. Ju mer pengar och arbetskraft du själv kan skjuta till desto lättare är det för föreningen att hjälpa dig.

Många sjukdomar hotar
Virussjukdomar som kattpest, kattsnuva och FIV sprids lättare i en kattkoloni med ovaccinerade och okastrerade katter som parar sig och slåss. Kastrerade katter har oftast ett annat beteende som stressar i kolonin. En kastrerad koloni är lugnare och mer harmonisk.
Det är mycket vanligt förekommande med mask hos hemlösa och förvildade katter. Både rundmask, bandmask och hakmask är vanliga och lätta att behandla. Får katten gå obehandlad en längre tid så orsakar masken stort lidande. Katten kan inte ta upp näring och förlorar vätska, får diarré och kräkningar, blir uttorkad och svag. Katten kan därför inte behålla någon mat och näring, svälter och dör en plågsam död.
Skabb (små kvalster) sprids lättare i en okontrollerad kattkoloni. Det finns skabb som bor under huden och skabb som bor i kattens öra. Om katten går obehandlad med skabb i huden kan katten få svåra infektioner och sår. Öronskabb kan skada örat om katten går obehandlad. Katten kan tappa hörseln.
Ögonskador förekommer hos hemlösa katter. Det kan också få följdsjukdomar i ögat som är mycket smärtsamma och som påverkar kattens förmåga att hitta mat. I värsta fall tappar katten synen och går en plågsam död tillmötes.
Löss, loppor och fästingar är vanligt förekommande. Det är lätt att behandla, men orsakar den hemlösa och förvildade katten stort lidande i form av kliande, avmagring, blodbrist och infektioner.

Kan ta tid att få tama
En hemlös katt som inte får positiv social kontakt med människor under en längre tid eller som föds utomhus blir förvildad. I bl a Malmö finns katter som har varit förvildade i generationer; de tar tid att få tama. Alla förvildade katter går att få tama men det tar som sagt tid och tålamod. Katterna är individer och fungerar olika. Katten bör vara kastrerad och veterinärundersökt innan tämjning påbörjas. Hemmet ska vara lugnt och alla fysiska behov tillgodosedda. Viktigt är att man tillbringar mycket tid med katten och överöser den med positiva signaler, såsom leksaker, mat, mjuk röst.
Förvildade kattungar tar olika lång tid att tämja beroende på ålder och karaktär. Kattungar är väldigt beroende av sin mamma i början. Det kan vara svårt att få dem att överleva om de kommer ifrån sin mamma de första dagarna. Kattungar öppnar ögonen efter 10 dagar, kan gå och höra efter 3 veckor, äter fast mat efter ca 5 veckor. Kattungar under 6 veckor behöver mjölkersättning om de inte har någon mamma. Ge inte en katt komjölk. En del katter blir dåliga i magen av laktosen. Djurungar precis som människoungar måste få sitt immunförsvar uppbyggt för att klara sig i livet. Det är därför viktigt med rätt föda. Kattungarna ska egentligen inte lämna sin mamma förrän tidigast vid 12 veckors ålder. FFK tar inte hand om kattungar utan att ta hand om mamman också (när det går att finna henne). Vi ser till att hon blir veterinärundersökt, kastrerad och öronmärkt.

Comments are closed.